Den stora överskuldsättningen i Sverige har flera orsaker som tillsammans bidrar till den tuffa ekonomiska situation som många hushåll befinner sig i.
Det går inte längre att tala om överskuldsättningen som något som enbart drabbar låginkomsttagare och människor i utanförskap. Numera finns människor från alla samhällsklasser hos Kronofogden och antalet skuldsatta ser inte ut att minska framöver.
Här är några av de mest betydande faktorerna till att fler hamnat hos Kronofogden:
1. Låga räntor
Under en lång tid har Sverige haft historiskt låga räntor. Detta har gjort det billigare att låna pengar, vilket har uppmuntrat hushåll att ta större lån, särskilt för bostadsköp.
2. Stigande bostadspriser
Bostadsmarknaden i Sverige har sett en betydande prisökning under de senaste decennierna. Detta har lett till att många hushåll har tvingats ta stora lån för att kunna köpa en bostad. Höga bostadspriser i kombination med låga räntor har gjort att hushållens skuldnivåer har ökat kraftigt.
3. Reglerade hyresmarknader
Den reglerade hyresmarknaden har lett till långa väntetider för hyreslägenheter, vilket har gjort att fler människor väljer att köpa istället för att hyra. Detta har ökat efterfrågan på bostäder och därmed också priset på bostäder, vilket i sin tur ökar hushållens skuldsättning.
4. Konsumtionslån och kreditkort
Förutom bolån har konsumtionslån och kreditkortsskulder också ökat. Många hushåll använder kredit för att finansiera konsumtion, vilket kan leda till en hög skuldbörda.
5. Ekonomiska normer och förväntningar
Det finns kulturella och sociala normer som uppmuntrar konsumtion och ägande, särskilt av bostäder. Denna konsumtionskultur bidrar till att människor tar på sig mer skuld än vad som är ekonomiskt hållbart.
6. Bristande ekonomisk utbildning
Många svenskar saknar tillräcklig ekonomisk utbildning och förståelse för hur man hanterar lån och skulder på ett ansvarsfullt sätt. Detta kan leda till att människor tar på sig mer skuld än de kan hantera. Vi på Ekonomirådgivningen vill samtidigt hävda att det inte bara handlar om okunskap. Det ekonomiska landskapet har blivit extremt komplicerat med digitala brevlådor, avbetalningsplaner, digitala prenumerationer, köp nu – betala sen-lösningar etc. Det är inte så konstigt att vi blir förvirrade.
7. Brister i lagstiftning och reglering
Även om Sverige har regleringar på plats för att begränsa överdriven utlåning, kan det finnas brister i dessa regleringar eller i hur de efterlevs, vilket kan bidra till överskuldsättning.
8. Arbetslöshet och inkomstosäkerhet
Perioder av arbetslöshet eller inkomstosäkerhet kan också bidra till att hushåll får svårt att betala av sina skulder. Ekonomiska nedgångar kan förvärra situationen för många som redan har hög skuld.
9. Nya återbetalningsregler samt långa handläggningstider hos Försäkringskassan
Den 1 september 2022 ändrades återbetalningsreglerna hos Försäkringskassan. Den som har fått utbetalt för mycket i exempelvis bostadsbidrag, sjukpenning eller sjukersättning har numera bara ett år på sig att betala tillbaka sin skuld, något som innebär att månadsbeloppen blir tuffa att hantera. Tidigare kunde betalningsplaner på upp till fem år beviljas. Om inte betalningsplanen fullföljs skickas ärendet över till Kronofogden. Antalet återkrav hade i april 2023 femdubblats jämfört med föregående år dvs innan lagen hade trätt i kraft. Något som också är problematiskt är att Försäkringskassan just nu ligger flera månader bakom i sin handläggning av olika bidrag. Detta innebär att många får vänta orimligt länge på sin ersättning, vilket leder till att man inte kan betala sina räkningar i tid.
Sammanfattningsvis är överskuldsättningen i Sverige ett komplext problem som drivs av en kombination av låga räntor, stigande bostadspriser, konsumtionsmönster samt att räkningar kommer på olika ställen vilket gör det svårt att hålla koll på allt. Åtgärder för att hantera överskuldsättningen måste därför vara mångfacetterade och inkludera både ekonomiska reformer och utbildningsinsatser.
Och det är precis denna lucka som Ekonmirådgivningen vill fylla. Den hjälp som samhället idag kan erbjuda inom detta område räcker inte till på långa vägar, något behöver hända och det ska vi se till att det gör nu.
