Självmord är ett allvarligt folkhälsoproblem som påverkar människor och samhällen globalt. I diskussioner om självmord riskerar vi dock att glömma vissa specifika grupper som är särskilt sårbara, däribland personer som lider av överskuldsättning.
Den ekonomiska och psykologiska pressen som kommer med en skuldbörda kan leda till känslor av hopplöshet, desperation och, i värsta fall, självmordstankar. Forskning har visat att det finns ett starkt samband mellan allvarlig ekonomisk stress och självmordsrisken, och bland de överskuldsatta är denna koppling särskilt påtaglig.
Flera studier och rapporter har belyst att personer som hamnar i en djup skuldsättning ofta befinner sig i en mycket utsatt situation. Skuldbördan kan leda till en rad negativa konsekvenser, både ekonomiskt och psykologiskt, som påverkar deras mentala hälsa. När skulderna hopar sig och individen inte längre ser någon väg ut kan detta leda till depression, ångest och i vissa fall även självmordstankar. Många känner skam och skuld över sin ekonomiska situation, vilket ytterligare förvärrar deras mentala tillstånd och gör att de inte vågar söka hjälp.
Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) är ekonomisk stress en av de främsta riskfaktorerna för självmord. I flera länder har forskare upptäckt att överskuldsatta individer löper en betydligt högre risk att begå självmord jämfört med befolkningen i stort. I Sverige har forskning från bland annat Folkhälsomyndigheten visat att människor med ekonomiska problem, inklusive de som har ärenden hos Kronofogden, är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Den ekonomiska osäkerheten i kombination med pressen från skulder kan vara förödande för den mentala hälsan, särskilt om individen redan har en försvagad psykisk hälsa.
En undersökning från Europeiska centralbanken har visat att under ekonomiska kriser, såsom den globala finanskrisen 2008, ökade antalet självmord dramatiskt i flera europeiska länder. Människor som förlorade sina jobb, sina hem eller hamnade i djup skuldsättning var särskilt sårbara. Denna typ av ekonomisk osäkerhet kan utlösa en känsla av förlorad kontroll över framtiden, vilket kan få förödande konsekvenser för en individs psykiska välbefinnande.
Det är också viktigt att belysa att skulder inte enbart innebär ekonomisk stress, utan också kan skapa social isolering. Skuldsatta individer tenderar att dra sig undan från sociala sammanhang av skam och rädsla för att bli dömda. Denna isolering kan leda till att de inte får det stöd de behöver från sina närmaste eller samhället i stort. Utan ett socialt nätverk eller tillgång till professionell hjälp är risken för psykisk ohälsa och självmord ännu högre.
En särskilt utsatt grupp är de som tar snabblån eller andra högriskkrediter med mycket höga räntor. Dessa lån kan snabbt bli ohanterliga, och när räntorna och avgifterna staplas på skuldbördan kan det leda till en skuldspiral som är svår att bryta. När skulden växer snabbare än individens förmåga att återbetala blir känslan av hopplöshet överväldigande, vilket ytterligare ökar risken för självmord.
Att förstå sambandet mellan överskuldsättning och självmord är avgörande för att kunna utveckla effektiva förebyggande åtgärder. Ett viktigt steg är att erbjuda ekonomiskt och psykologiskt stöd till de som befinner sig i ekonomisk kris. I Sverige har vissa initiativ tagits för att ge stöd till överskuldsatta, som rådgivning hos kommunernas budget- och skuldrådgivare. Men det räcker inte enbart med ekonomiskt stöd. Psykisk ohälsa bland överskuldsatta måste också prioriteras. Genom att skapa fler möjligheter för mentalvårdsstöd, exempelvis genom psykologiska stödlinjer eller särskilda krisprogram, kan vi hjälpa de som kämpar med att hantera sin ekonomiska situation och samtidigt motverka självmord.
Vi måste också motverka stigmatiseringen som omger skuld och psykisk ohälsa. Människor som kämpar med skulder behöver inte bara praktisk hjälp, utan också ett samhälle som inte dömer dem för deras situation. Det är därför avgörande att utbilda allmänheten om de komplexa faktorer som kan leda till överskuldsättning och hur denna situation påverkar den mentala hälsan. Genom att skapa en mer öppen och empatisk diskussion kan vi minska känslorna av skam och ensamhet hos de som är skuldsatta, vilket kan vara en viktig faktor i att förhindra självmord.
Sammanfattningsvis visar självmordsstatistiken att överskuldsatta individer är en högriskgrupp för psykisk ohälsa och självmord. Den ekonomiska stressen, i kombination med social isolering och känslor av skam, gör att många ser självmord som den enda utvägen. För att minska dessa tragiska utfall måste vi som samhälle erbjuda ett helhetsgrepp där både ekonomiska och psykiska insatser kombineras. Det handlar inte bara om att hantera skulder, utan om att rädda liv.
